Foglossning under graviditeten – symtom, orsaker och vad som hjälper

Det börjar ofta smygande. En stelhet när du reser dig ur soffan, en stickning i ljumsken när du kliver ur bilen, en värk som sitter kvar efter en promenad som förut kändes lätt. Många gravida känner igen sig – bäckensmärta är ett av de vanligaste besvären under graviditeten, och för en del påverkar det vardagen rejält.

Här går vi igenom vad foglossning är, varför det uppstår, hur det brukar kännas och vad som kan lindra. Vi är en barnbutik och inte en vårdgivare, så texten handlar om det praktiska. Har du ont ska du alltid ta upp det med din barnmorska.

Vad är foglossning?

Foglossning är det vardagliga ordet för det som inom vården oftast kallas graviditetsrelaterad bäckensmärta. Namnet är egentligen lite missvisande – ingenting lossnar.

Under graviditeten producerar kroppen hormoner som gör bindväv och ledband mjukare och mer eftergivliga. Det är i grunden en bra sak: bäckenet behöver bli rörligare inför förlossningen. Men samma mjukhet gör att lederna i bäckenet blir mindre stabila, och när stabiliteten minskar får musklerna runt omkring jobba hårdare. Det är den kombinationen – ökad rörlighet och överbelastade muskler – som gör ont.

Bäckenet består av tre leder: blygdbensfogen framtill och de två korsbensfogarna baktill. Smärtan kan sitta i en av dem eller i flera samtidigt, vilket är en av anledningarna till att besvären känns så olika för olika personer.

När brukar det börja?

Det varierar mycket. Många märker av det någon gång under andra trimestern, ofta från vecka 18 och framåt, medan andra får besvär betydligt tidigare eller inte förrän i slutet.

Har du haft bäckensmärta under en tidigare graviditet är det vanligt att det kommer tillbaka, och ofta lite tidigare än förra gången. Det är värt att veta – då kan du börja tänka på hållning, belastning och avlastning innan det gör riktigt ont, i stället för efteråt.

Vanliga symtom

Bäckensmärta känns sällan som en enda tydlig sak. Det här är det som brukar beskrivas:

• Värk eller huggande smärta över blygdbenet, i ljumskarna eller längst ner i ryggen
• Smärta som strålar ut mot höfter, säte eller lår
• Ont när du vrider dig i sängen, kliver ur bilen eller går i trappor
• Svårt att stå på ett ben, till exempel när du tar på byxorna
• En klickande eller knäppande känsla i bäckenet
• Värk som förvärras mot kvällen efter en aktiv dag

Smärta som kommer och går i vågor, är intensiv, eller åtföljs av blödning eller feber hör inte hit. Kontakta då vården direkt – det kan vara något annat.

Vad hjälper i vardagen?

Det finns ingen enskild sak som löser det, men det finns mycket som gör vardagen mer hanterbar.

Håll ihop benen. De rörelser som gör mest ont är oftast de där benen förs isär var för sig. Sätt dig ner när du tar på byxor och strumpor. Svinga ut båda benen samtidigt när du kliver ur bilen. Ta ett trappsteg i taget om det behövs.

Dela upp belastningen. En tung kasse i vardera handen är oftast bättre än en tung i en hand. Bär inte äldre syskon på höften mer än nödvändigt.

Vila före smärtan, inte efter. Många gör för mycket på en bra dag och betalar för det på kvällen. Kortare pass med pauser emellan fungerar bättre än långa raka ryck.

Sov med stöd. En kudde mellan knäna håller bäckenet i ett neutralare läge när du ligger på sidan. Många upplever att en gravidkudde gör större skillnad nattetid än något annat.

Fortsätt röra dig. Total vila brukar göra ont värre på sikt, eftersom musklerna som ska stabilisera bäckenet blir svagare. Men anpassa – simning och promenader på jämnt underlag är oftast skonsammare än långa promenader i kuperad terräng.

Övningar

Det finns övningar som stärker bål och bäckenbotten och som många har nytta av. Men vilka som passar dig beror på var smärtan sitter, och fel övning kan förvärra i stället för att lindra.

Det här är inget att gissa sig till från en text på internet. Be din barnmorska om en remiss till fysioterapeut – de flesta regioner har fysioterapeuter med särskild kompetens inom graviditetsrelaterad bäckensmärta, och ett besök där ger dig ett program anpassat efter just dina besvär.

Vad gör ett bälte?

Ett bälte kompenserar för det stabiliteten inte klarar själv. Genom att komprimera bäckenet utifrån minskar rörelsen i lederna, och därmed belastningen på musklerna som försöker hålla ihop det hela. Många beskriver det som att det blir lättare att gå längre innan värken kommer.

Det finns två huvudtyper, och skillnaden spelar roll:

Bäckenbälte sitter lågt, ungefär i höjd med höftbenskammarna, och stabiliserar bäckenlederna. Det är den typen som brukar hjälpa mest vid foglossning.

Stödbälte eller gravidbälte sitter högre och avlastar magens tyngd från ländryggen. Det hjälper mot ryggvärk när magen börjar bli tung, men gör mindre för bäckenlederna.

Många har nytta av båda under olika delar av graviditeten – bäckenbälte när smärtan sitter lågt, stödbälte när ryggen tar stryk.

Hos oss hittar du båda typerna bland våra gravidbälten och foglossningsbälten.

Så tar du på bältet

Ett bälte som sitter fel gör sällan nytta, och kan kännas obekvämt nog att man ger upp.

1. Ta på det liggande eller sittande, när bäckenet är avlastat
2. Placera det lågt – över höftbenen, inte över magen
3. Dra åt så att det sitter stadigt men inte skaver eller stramar
4. Kontrollera att du kan andas normalt och att det inte trycker mot magen
5. Justera efter en stunds gående, det behöver ofta efterjusteras

Använd det när du behöver det – vid promenader, i affären, på jobbet – snarare än dygnet runt. Musklerna ska fortfarande få jobba.

När ska du söka vård?

Ta upp bäckensmärta med din barnmorska vid nästa besök, även om den känns hanterbar. Blir det svårt att gå, om du behöver stödja dig på något inomhus, eller om smärtan väcker dig på nätterna, ring innan dess.

De flesta blir bättre efter förlossningen, ofta inom några månader. Sitter besvären kvar längre än så är det ingenting du ska vänta ut – hör av dig till vårdcentralen.

Den här texten är allmän information och ersätter inte kontakt med barnmorska, läkare eller fysioterapeut.